10 skrivtips till mig själv

Många är de fantastiska tips och råd och erfarenheter som andra skrivande personer och författare haft hjälp av och vill tipsa om. Men de är också utifrån dem själva.

Nuförtiden funderar jag mer och mer på det här med att landa i mig själv, för att också få tillgång till och kunna att skapa litteratur utifrån mig själv. Det kanske kan låta självklart, men att gå inåt är inte enkelt i vår tillvaro där tillgången på information och underhållning lätt kan bli överväldigande, så att vi förlorar oss själva. Så vilka tips skulle passa just mig? Här är tio stycken som jag kom på, plus ett bonustips.

1. Läs mindre
Nästan alla kan skriva under på att det finns två viktiga vägar att ta för att bli författare och det är att skriva mycket och att läsa mycket. Jag har inga problem att plöja böcker och läser och har läst ofantligt mycket de senaste åren, och det har också hjälpt mig mest av allt. Verkligen! Men, det är ju enklare att läsa färdiga historier, inspireras och underhållas, än att träna på sin egen konst som bara gör en besviken… Nu förstår jag mer och mer att jag måste sätta stopp, begränsa mig mer, och göra skrivjobbet, om jag vill att skrivandet ska leda någon vart.

2. Lyssna mindre på andras skrivtips
Det finns många orakeltips om allt möjligt från mindset, idéer, gestaltning osv. för skrivandet men… jag börjar tro att det blir svårt att skapa för sig själv om jag samtidigt ska ha i åtanke vad andra tycker och tänker. Förstår du hur jag menar? Det här hör ihop med mina andra tips om att jag måste landa i mig själv för mig själv. Att skriva sig fram och hitta det som passar just mig. Eller bara skriva, för sig själv helt enkelt.

3. Sluta vara effektiv
Gisses vad detta kan ställa till det, i vår smarta samtid där vi aldrig haft så mycket hjälpmedel som gör vårt liv effektivt och ändå har vi aldrig haft sådan brist på tid. Jag måste försöka att inte alltid göra något, se program när jag äter, lyssna på podd när jag går, multitaska på annat sätt osv. Kom ihåg slow-filosofin.

4. Internetbanta
Youtube, instagram, facebook och google – behöver jag verkligen se vad andra gör och gjort eller läsa mig till ännu ett tillvägagångssätt och få inblick i ännu fler levnadssituationer? Information overload. Sociala medier och internet överlag tar helt klart för mycket energi och fokus, men det är ohyggligt svårt att låta bli! Jag tar det stegvist och får verkligen kämpa för att hålla emot impulserna. Målet är att befria mig betydligt mer så att energin kan läggas på det som faktiskt tar mig mot mina författardrömmar (och helt enkelt ger mig bättre mående).

5. Var i naturen (och motionera) utan annat underhåll
Att vara i naturen är en nödvändig vilostund liksom ger utrymme för ny inspiration och kraft. Uppta då inte sinnet med det som ändå fyller dagarna. Jag tänker också att jag behöver hålla mig i bra fysisk form och äta sunt för att orka med att skriva och dessutom göra det lustfylld och väl. Kom ihåg makarna Ottossons böcker om naturens läkande och stärkande effekt, Hansens bok Hjärnstark och böckerna Happy Food.

6. Skriv dagbok
Det behöver inte vara lika mycket varje dag eller ens varje dag men ha den framme och ta dig tid att skriva av dig om mer eller mindre betydelsefulla saker och tankar. Lätta på sinnet, förstå mönster och skapa en stund för reflektion och nedvarvning. Och som ännu ett tillfälle att skriva.

7. Skriv om ditt skrivande
Många gånger innan jag ska skriva en scen flödesskriver jag om den. Jag skriver ner vad jag vill ska hända, karaktärernas utgångspunkter och strävanden, känslan jag vill få medla, olika element jag vill ha med, vad som bekymrar mig, varför det känns spännande, varför det känns otroligt svårt osv. Då brukar det släppa och jag blir uppvärmd – så gör mer av det.

8. Skriv mer än du kan
Förhoppningsvis blir det mer skrivet om jag följer de här tipsen till mig själv. Jag tänker också att jag skulle kunna skriva så mycket mer än jag faktiskt gör i det som kallas många bäckar små. Något jag vill börja testa är så kallade sprints, det skulle nog passa min småbarnstillvaro.

9. Sätt deadline
Allt kommer inte bli fantastiskt, långt ifrån. Men se till att bara skriva det så gott du kan och gå sedan vidare. För varje runda och tillfälle bli det förmodligen ett litet snäpp bättre. Eller så blir du bättre. Så bli klar genom att sätta en deadline.

10. Förundras och dröm
Det här får jag för allt i världen inte glömma. Det som jag ändå nästan har gjort. Gå tillbaka till ungdomens lätthet och smått maniska längtan och strävan till det som lockar en med sådan kraft inombords. Det går. Det är möjligt. DU KAN. Det är helt fantastiskt. Tänk på allt fantastiskt i världen. I andra världar. I dina fantasier. På allt elände som du kan hantera och förändra genom dina ord. Berättelser är bland det mäktigaste. Människans förmåga är bland det mäktigaste.

Bonustips
Mycket går att göra för att höja ambitionerna och arbetskraften för att nå författardrömmen. Men allt kommer ändå alltid att ske här och nu. Ständigt. Om jag aldrig kan njuta av stunden och där jag är just nu, så kommer jag heller aldrig att bli tillfreds när jag är ”framme”. Så jag måste se till att hänföras av där jag befinner mig just nu, (kan vara människans största utmaning att vara i nuet och inte dåtiden eller framtiden…). Helt enkelt – se till att njuta av varje del i processen.

Jag känner mig väldigt nöjd med dessa råd till mig själv. Dessa får jag skriva ner och sätta någonstans där jag ser dem dagligen. Vilka skrivtips skulle du ge till dig själv?

Jag bor i möjligheterna

Det har hänt mycket den här hösten, och ändå är den inte slut. Jag har fått ett jäkla driv och gjort och lärt mig saker som jag aldrig gjort (eller velat göra) tidigare, vilket har gett mig en ordentlig knuff framåt. Det har gett resultat, det ena efter det andra – redan! Bara genom att sätta igång och finnas tillgänglig, vara beredd att göra det lilla extra, så ger det frukt. Jag tar varje dag steg framåt och inspirerar ärligt talat mig själv, att jag kan!

Ville bara säga att jag har en väldig fart nu, känner att jag har knäckt koden och fått kontroll på tillvaron, det är en underbart resa.

Antingen kan jag välja att fasa över hur många som skriver och vill ge ut sina böcker, all ofantlig tid och energi det krävs, alla steg och alla möjliga saker som behöver göras… så blir jag mörkrädd, gråter hysteriskt och får en sådan panik. En mycket otrevlig känsla. Så då undviker jag den. Och väljer i stället att se det som att jag kan göra precis vad jag vill, om jag är beredd att jobba extremt hårt, då kommer det att gå, vägar kommer att öppnas för mig och det är bara att fortsätta framåt mot målet. Bara att befinna mig i känslan av att ha lyckas gör mig så ruskigt ivrig att jag knappt kan bärga mig inför ännu en dag som tar mig framåt.

Men det är klart att det är otroligt tufft när jag samtidigt tar hand om mitt barn, och det andra som hör till livet, men det är inget unikt och ingen ursäkt, så det är bara att köra på och vara glad att jag har något meningsfullt att jobba med.

Bokrecension – Den unga författarens verktygslåda

Författare: Ralph Fletcher

Handling: Skriva ska man göra för att det är roligt, för att man älskar ord och för att man vill berätta något. Det kan låta okomplicerat, men ofta sitter man där och stirrar besviket ner på livlösa ord och meningar som är lika intressanta att läsa som en telefonkatalog. Hemligheten är att hitta de rätta verktygen, och det är precis det som Ralph Fletcher vill hjälpa dig med. Alla har vi svårt med olika saker; ibland är det svårt att komma igång, andra gånger känns det omöjligt att avsluta, och vad ska man göra med allting där emellan? Den här boken bygger på den enkla idén att varje författare har en verktygslåda – dock utan hammare och mejslar. Istället är den fullpackad med ord, fantasi, språkkänsla och idéer. Ralph Fletchers verktygslåda kan inspirera, hjälpa och trösta. Och glöm inte det viktigaste rådet av alla: Skriv, skriv, skriv! Den unga författarens verktygslåda vänder sig till barn och ungdomar som vill skriva men tycker det är svårt – och så klart också till dem som kan. En bok att sätta i händerna på barn i alla åldrar.

Kommentar: Jag kan ha lite svårt för skrivhandböcker ibland. Kanske för att skrivandet i sig är så pass individuell att böckerna om ämnet kan skilja sig åt, precis som mina förväntningar och behov av dem. Oftast har det varit så att det finns både bra saker i dem som jag kan ha användning av, men lika många delar som jag känt meningslösa vid den stunden.

Den här boken å andra sidan, det måste vara den bästa jag hittills stött på. Den är visserligen kort och luftig, men det som tas upp är alldeles lagom. Framförallt har författaren gjort det bra i sitt sätt att framföra innehållet. Det är både personligt utifrån hans egna erfarenhet men också väl skrivet för att det ska passa formen. Allting är väldigt enkelt. Men helt mitt i prick, och det gjorde mig verkligen glad. Det var roligt att läsa boken. Och även om mycket kändes självklart på något vis (vilket det å andra sidan inte alls kan/borde vara) så var det givande att ta till sig. Författaren går igenom ”alla” delar i författarskapet och att bygga en berättelse, som t.ex att läsa som en författare, att hitta sin egna röst liksom början och slutet. Och en hel del annat förstås.

Sedan är det något som jag oftast har svårt för när det gäller dessa böcker. Jag gillar inte riktigt att läsa exempel, det är lite tråkigt och tidsödande (fel nog). Men här gick det plötsligt bra. Eftersom de var korta, och jag tyckte att det var roligt att läsa dem (tänka sig!). Exemplen var ju skrivna av barn själv vilket jag tyckte var fantastiskt, eftersom de som sagt var så bra – och visade precis på det som författaren ville belysa samt gav mig en extra dimension av det hela, samt inspiration.

Innan jag lämnar tillbaka den här till biblioteket måste jag helt enkelt gå igenom den ännu en gång och anteckna både det ena och det andra!

Just dessa rader tidigt i boken gjorde mig lättad:

Det kommer absolut inte att flöda ut texter i världsklass ur din penna varenda dag. Tänk på att världens bästa basebollspelare misslyckas med att drämma bollen sju gånger av tio! (…) Som författare måste du vara beredd på att missa oftare än du träffar. Försök att inte bli nedslagen. Mina första utkast brukar inte vara något vidare; de är bara okej. När jag läser igenom det som jag har skrivit hittar jag små glimtar här och där, föraningar om något riktigt bra. Som författare måste du klara dig på de där glimtarna. (s.16)

Betyg: 5 av 5

Bokförlaget Daidalos – 2006 – 143 sidor

Var kommer idéerna ifrån?

Det har poeten Ruth Stone ett fantastiskt svar på. Det här är ett utdrag från boken Stor magi av Elizabeth Gilbert, s. 65-66. Det är även ett inslag i hennes populära TED-tal. Såhär skriver hon…

När hon var barn, sa hon – hon hade växt upp på en gård på Virginias landsbygd – hade hon ibland hört en dikt närma sig medan hon arbetade på åkrarna, komma rusande rakt emot henne över fälten som en galopperande häst. När det hände visste hon precis vad hon måste göra: Hon sprang ”som fan” hem till bostadshuset, försökte hinna före dikten, hoppades kunna rycka till sig papper och penna så fort hon kunde fånga den. Då skulle hon kunna hejda dikten och skriva ner den efter diktamen när den nådde fram till henne och drog igenom henne – låta orden forsa fram på pappret. Men ibland var hon för långsam och fick inte tag i papper och penna i tid, och då kände hon att dikten rusade rakt igenom kroppen och ut på andra sidan. Den fanns i henne ett kort ögonblick och sökte gensvar, men sedan försvann den innan hon hann gripa tag i den – galopperade vidare över markerna och ”letade efter en annan poet”, som hon sa.
   Men i vissa fall (och det här är det galnaste) missade hon den nästan men inte riktigt. Hon hann bara nätt och jämt fånga den, förklarade hon – ”gripa den i svansen”. Som att fånga en tiger. Sedan drog hon tillbaka den med ena handen, drog in den i kroppen igen – nästan fysiskt – samtidigt som hon skrev ner den med den andra. När hon gjorde så stod orden skrivna i motsatt ordning på pappret efteråt: baklänges, men för övrigt helt rätt.
   Och det, mina vänner, är riktigt kuslig, gammaldags, voodooaktig stor magi.
   Men jag tror på det.

Är det inte så här det känns med idéer? De kommer till oss ibland men kan likväl gå förlorade om vi inte fångar dem. Jag älskar det här tankesättet, och mer därtill som tas upp i den boken 🙂

Skriv som en nobelpristagare av Kristian Fredén

Handling
Vem blir nobelpristagare i litteratur? Vad är det för slags författare och hur skriver de egentligen? Och är det möjligt att själv bli lika skicklig?
   I Skriv som en Nobelpristagare lyfter Kristian Fredén fram tio av dessa författargiganter och analyserar deras stil och texter för att inspirera flera att börja skriva eller förbättra sitt skrivande. Han börjar med Selma Lagerlöf, den första kvinnliga pristagaren och den första från Sverige. Hennes litterära skaparkraft fascinerar och inspirerar författarkollegor än idag.
   Varje kapitel inleds med en kortare skildring av respektive författares liv, med betoning på hur detta lyser igenom i deras verk. Därefter analyseras deras litterära stil och till slut serveras ett textuppslag med inflikade kommentarer av Fredén.
   Dessutom intervjuas en nutida svensk författare som stilmässigt påminner om Nobelpristagaren och som inspirerats av eller känner sig besläktad med denna.Vad har Selma Lagerlöf och John Ajvide Lindqvist gemensamt? Hur läser Jerker Virdborg Ernest Hemingway och Anna Hallberg Wisava Szymborska?
   Boken avslutas med övningsuppgifter utifrån respektive Nobelprisförfattares olika sätt att skriva samt kommen-terade lästips om pristagaren ifråga. Sedan är det bara en tidsfråga tills Sara Danius öppnar den berömda dörren och kungör att Nobelpriset i litteratur går till…

Kommentar
Jag tyckte den här boken såg lite töntig ut och kanske var det som gjorde att min nyfikenhet inte väcktes särskilt. Men så var det en av de få skrivarböcker som jag lyckades hitta på biblioteket så jag fick väl ta och låna den då… Men det var tur, för den visade sig vara alldeles toppen!

Det som jag framförallt gillade med den här boken var att den var så välgenomtänkt och -arbetad. Inget överflödigt utan högst relevant om det som hör ämnet till – att analysera några nobelpristagares skrivande. Jag känner också att jag till på köpet fick lite mer koll på dem (och det känns gött att bli lite allmänbildad i mitt intresseområde). Det rymdes väldigt olika typer av människor och stilar. Framförallt var det inspirerande och lärorikt att läsa.

Läsningen var alltså givande. Det gick också snabbt att ta till sig innehållet, inte minst för det som berättas men också genom små skrivövningar och annat fakta. I och för sig kanske det inte skrevs så mycket att ”göra si och så” men jag blev automatiskt väldigt lockad att börja skriva som en nobelpristagare. Åtminstone som väldigt intressanta övningar. Helt enkelt lite ny input.

Så nog må jag medge att den här boken var lyckad. Vartenda kapitel om vardera nobelpristagare innehöll väldigt mycket så kan du tänka dig vad som egentligen rymmer i hela boken. En bok som även blir intressant att plocka upp längre fram.

Skriv som en nobelpristagare: från Selma Lagerlöf till Alice Munro
Ordfront 2015 978-91-7037-844-7 200 sidor

En nästan sann historia av Mattias Edvardsson

Handling
I mitten av 1990-talet påbörjar Zackarias Levin en skrivarutbildning på Lunds universitet. Där lär han känna tre personer som kommer att påverka hans liv på oväntade sätt. De är alla på flykt från någonting och delar samma dröm om att få skriva. Men i takt med att de kommer närmare sin lärare, den framstående poeten Li Karpe, och dessutom lär känna den legendariska författarikonen Leo Stark, förändras för alltid deras bild av skrivandet – och kanske av hela livet.

   Tolv år senare får Zackarias sparken från sitt mediejobb, flickvännen dumpar honom och han tvingas flytta tillbaka till sin mamma i Skåne. För att försörja sig bestämmer han sig för att skriva en bästsäljare om den där omvälvande tiden då Sveriges stora författarstjärna försvann spårlöst och en av Zackarias närmaste vänner dömdes för mord.
   Men minnet är inte alltid pålitligt. Och vad är egentligen viktigast: att förhålla sig precist till sanningen eller att berätta en bra historia?

Kommentar
Innan jag började läsa den här boken var jag lite orolig för att den skulle vara för krånglig och hemsk för mig. Men jag kunde inte låta bli att läsa den ändå när jag hörde så mycket gott om den. En bok som dessutom utgörs så mycket utav skrivandet var dessutom oemotståndligt för mig.

Först kan jag säga att den inte alls var så krånglig och hemsk som jag hade befarat. Jag sögs genast in i berättelsen och hade svårt att låta bli att läsa vidare för att se hur allt skulle sluta. Jag ville åt den där sanningen, men som aldrig tycktes verkade komma. Det blev många vändningar och till sist fick jag bara luta mig åt att det kanske aldrig kommer att komma ett svar. Det är spännande att utforska, vad som egentligen är sanningen.

Handlingen är väldigt snyggt uppbyggd och jag hade aldrig tråkigt någon gång. Edvardsson är duktig på att skriva så att jag bara följer med. Jag blev nyfiken på att prova något annat av honom. Något annat som höll mig fastklistrad var de små bitarna av skrivkonsten. Den där skrivarkursen som de gick i Lund verkade minst sagt intressant, kanske också något extrem. Men det var något i det som jag drogs till. När skrivandet är på liv och död. Alltså väldigt spännande att dra lite extra i fiktionens värld.

För att inte tala om den ännu snyggare helheten med den här berättelsen. Den var precis så fascinerande som jag tänkte mig och jag är glad att jag nu har läste den.

Slutsats och betyg
En väldigt fängslande historia som levde upp till mina förväntningar och får därför av mig betyg 4.

Spänning | 373 sidor | Forum | 2016 | 978-91-37-14915-8

NaNoWriMo 2016 – summering

Nu är november slut sedan några dagar och jag har fortfarande inte skrivit ett inlägg där jag knutit ihop upplevelserna från årets nanowrimo och inte heller hur jag tänker framöver med mitt lilla skrivprojekt. Så det får jag ta och göra nu!
Jag var ju väldigt förväntansfull innan och hade förberett mig en hel del, så som det bör vara. Men tyvärr blev det nästan så att jag ledsnade lite innan det hela ens började, så det gick också lite trögare än vad jag hade tänkt den första tiden. Kanske ville jag också lite för mycket och tänkte för mycket. Det försvann dock efter ett tag för annars går det inte att hänga med i alla ord som ska skrivas. Jag märkte också att jag hade planerat för lite, jag visste ju det men jag valde att ta det som att jag skulle lära känna min berättelse och karaktärerna, utforska.

Det var några delar som var galet tröga att skriva, allt kan ju inte vara kul men jag blir också fundersam till om det kanske rent av inte hör till den här historien. Sedan fanns det också andra delar som gick i en rasande takt att skriva. Flera gånger överraskade jag mig själv med hur många ord jag kunde få ner på en sådan kort tid. Typ alla gånger när jag var så trött på kvällen och jag verkligen inte kunde se hur jag skulle få ner dagens antal ord. Men så kommer jag igång efter ett tag och inte bara klarar det, utan skriver mer än jag tänkte. Möjligtvis också för att jag då inte tänker så mycket utan bara ser till att skriva.

Jag vet ju ännu inte hur det blev, eftersom jag inte har läst det jag skrivit ännu. Det tänkte jag göra efter jul någon gång. Men nog tror jag att det blev okej, orden finns ju i dokumentet och det är det som räknas.

Det som är lite veligt just nu är att jag inte hann klart på min berättelse då när november tog slut. Jag tänkte att jag skulle skriva på några dagar till för att bara ta det till mål på riktigt, men hittills har jag bara skrivit en halv sida. Om det ska göras så får jag göras nu i så fall. Det känns lite tungt, för jag har på sätt och vis slappnat av lite eftersom racet är över. Men nu så lovar jag det såhär i ett inlägg att jag ska skriva klart, det kommer det att vara värt när jag läser igenom det sedan.

Annars, trots lite träningsvärk efteråt (jag fick ju ont i fingrarna, haha), så känns det såklart bra. Jag vann ju, tjoho! Lärdomar? Tja, det går aldrig att planera för mycket samt att jag borde ha skrivit på obehindrat redan från dag ett.

Det här är mitt första riktiga lilla manus som jag har skrivit, så jag är lika nyfiken på hur jag tar det vidare nästa gång när jag skriver om det. Förhoppningsvis kommer det bli ganska så mycket bättre, inte för att jag underskattar det jag nu kan ha skrivit, men då blir det efter att jag smakat lite på historien och efter att jag har planerat den ytterligare ett snäpp.

Här är min statistik från månaden. Den är lite suddig men det går nog bra ändå. Det syns i varje fall att det gick ganska så stadigt med orden men ibland drog det iväg lite både åt rätt och fel håll, men i mål kom jag åtminstone 🙂


Skriv på! av Elizabeth George

”Första dagen på mina skrivarkurser brukar jag säga till deltagarna: Ni kommer att få era böcker utgivna om ni uppfyller tre kriterier: talang, passion och disciplin.”

Titel: Skriv på! En romanförfattares syn på skönlitteratur och författarskap
Författare: Elizabeth George
Serie: –
Genre: Fakta
Antal sidor: 301
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Write Away: One Novelist’s Approach to Fiction and the Writing Life
Översättare: Ulla Danielsson
Förlag: Månpocket Fakta
ISBN: 9789172320123
Utgivningsår: 2005
Format: Pocket




Handling: I Skriv på! får alla med författarambitioner lära sig hur man bygger upp en roman från grunden. Deckardrottningen Elizabeth George visar hur man går tillväga när man gör en detaljerad plan för en bok och ger praktiska råd om de olika momenten i skrivprocessen, hur man stegvis lägger upp boken, vad man ska tänka på när man bygger upp intrigen, vilka perspektiv man kan använda och hur gestalterna får liv och blod. Generöst delar hon med sig av sitt kunnande och beskriver hur hon själv brukar gå tillväga när hon planerar scenerna, skapar personernas karaktärer, bestämmer miljön och hur noggrann hon är med detaljerna för att skapa trovärdighet.

Min kommentar: Elizabeth George delar generöst med sig av tips och erfarenheter från sitt liv som författare och som skrivande människa. Det är väldigt mycket utifrån sig själv hon skriver och det uppskattar jag, allt som oftast. För jag tycker å ena sidan att det fanns mycket som var inspirerande och användbart, men också många delar som jag fann onödiga och ointressanta.

Det som jag tyckte var mindre bra var alla exempel med utdrag från böcker och texter, när de är på drygt två sidor kan jag inte läsa dem. Förmodligen av lathet. Men jag gillade inte det där långdragna. Kanske kan jag blicka tillbaka någon annan gång när jag vill fördjupa mig. I samband med det här hade jag gärna sett fler rubriker för att lättare kunna orientera mig och framförallt hitta tillbaka (nu har jag dock strukit under massor med bra tips). Sedan fanns det också några långa detaljer som jag inte alls läste. Så för att vara ärlig skummade jag emellanåt.

Det här låter ju väldigt negativt. Men det kanske är småsaker, jag borde i så fall hitta en annan bok om skrivande. För det är så här Elizabeth George har valt att formge sin.

Men det finns mycket som väger upp de här sakerna. Som sagt har jag fått otroligt många tips och knep och erfarenheter i skrivandet och författarskap att jag blir inspirerad och rustad att sätta igång och experimentera. Grunden är väldigt härlig. Sedan tillkom också otroligt mycket om hur och varför, på alla plan, jag ska göra för att bygga upp en berättelse. Även om mycket känns självklart har det också nu fått det klätt i ord, och det underlättar verkligen. För det mesta satt jag med pennan i högsta hugg och markerade allt som jag måste komma ihåg.

Skriv på! är en lärorik bok om skrivandets konst som trots sina mindre lyftande partier bjuder på mycket klokhet och inspiration.

Mitt betyg:

Att skriva med glädje av Kim M. Kimselius

Drömmar gör människan lycklig.
När drömmen inte uppfylls blir många olyckliga.
Jag börjar drömma om något annat och behåller lyckan!
– Kim M. Kimselius

Succéförfattarens bok till oss med författardrömmar är fylld med tips och tänkvärdheter. Hur hon gjorde och varför, genom resans gång. Extra roligt var det när hennes man minsann skulle avslöja att hans fru var författare, varpå hon gav honom blåmärken för hon skämdes så. Men han sa att ”om man skriver så mycket som du gör Kim, då är man författare var sig man har gett ut en bok eller inte”. Tur var väl det att han gav henne en liten spark i baken, om man säger så. Idag har hon gett ut 23 böcker på 15 år och hennes debut började med 11.000 sålda böcker på en vecka. Nog var hon författare!
Kim börjar och tydliggör sedan genom hela boken magin bakom Sagans kraft och Ordens makt. Inte minst hennes otroliga glädje för att skriva, vilket också är bokens titel. Hon lever sig helt in i böckernas världen och det är verkligen inspirerande.

Boken är fylld med små kapitel som vardera rör alla delar i ett författarskap. Först om Kims egen resa. Sedan det som rör skrivprocessen, som allt från tro och hopp, till disciplin, skrivkramp, idé, personer och gestaltning, synonymer, spänning och överraskning etc., och med exempel från hennes böcker (det gillade jag!). Sedan vidare till korrekturläsning, manusinskick, förlag, tryck, försäljning, marknadsföring, föreläsningar osv. Det finns allt.

Boken kan läsas från pärm till pärm, vilket jag gjorde. Men den fungerar också utmärkt som en uppslagsbok. Jag kommer garanterat gå tillbaka och bläddra i den senare.

Det finns en hel del böcker om att skriva. Men jag ville ha någon lättillänglig, geniun och varm. Efter att ha kikat en del på Kims blogg, förstod jag att hennes bok skulle passade utmärkt, och jag är mycket nöjd. Det spelar ingen roll att jag inte önskar skriva en sådan bok som hon gjort, jag ville fånga kärnan och känslan för skrivandet och få massor med tips och råd. Och det har jag verkligen fått.

Det är klart att jag rekommenderar den här boken för alla som vill skriva med glädje!

PS. Det här är en recension som jag skrev för länge sedan, men ville såklart att den skulle finnas med i min recensionssamling här på bloggen, speciellt nu när det är nanowrimo-tider!