Bokrecension – Folktro

Förlag: Miramir Förlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 638

Handling
Det knakar i skogen. Något rör sig mellan träden, bakom den stora stenen. Jag stannar. Lyssnar. Det prasslar i buskarna. Jag tvingar mig att fortsätta och upptäcker små fotspår, av bara fötter, på den mossbeklädda marken.
En melodi fångar min uppmärksamhet, så skön att jag inte kan låta bli att följa dess toner. Kvällens mörker sänker sig över skogen och små ljus leder vägen mot den forsande älven bakom berget. Ljusen tänds och släcks, lockar tillsammans med tonerna, och får mig att les.
En rörelse i periferin får mig att stanna upp. Jag vänder mig sakta om. En ung kvinna, vacker så det gör on, ler mot mig. Hon höjer handen och vinkar åt mig att komma. Jag kan inte längre kontrollera fötterna, de styr mig mot den förföriskt leende kvinnan. Jag är förtrollad, förförd och förälskad.

Kommentar
Jag är inte så van att läsa noveller, föredrar helt klart en längre historia, men jag kände mig lockad av den här. Mycket efter fantastikathon. Att få smakbitar från många författare i det här ämnet som jag tyckte verkade så spännande. Var spänd att få veta hur de alla tolkat det och hur de alla berättar sin historia.

Vissa hade jag lite större behållning av än andra, men generellt var det lite svårt för mig att fastna, kanske delvis för det för mig ovana formatet. Men visst fanns det några som jag fann spännande och som väckte många funderingar i mig. Andra skummade jag igen då de inte tilltalade mig. Men sammantaget lärde jag mig en hel del om ämnet folktro, vilket var lite mitt syfte.

En liten kritik är dock hur det kan tryckas en källhänvisning från wikipedie på bokens insida, jag tänker att det ”bara” är att söka upp någon sakkunnig och låta denne beskriva folktro. Det skulle ge det de proffsiga intryck en bok behöver.

Annars var det här en skön omväxlande och inspirerande läsning i detta fascinerande ämne.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Sjung kära syster

Författare: Marcus Olausson
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: 2017
Längd: 51 minuter

Handling
Under det stora kriget användes nya experimentella vapen som krossade själva verkligheten och större delen av mänskligheten utrotades. Ziya och hennes syster Bliz har bara varandra, en fiol och sina sångröster. Tillsammans vandrar de genom en öde värld där musik används som vapen och farliga ensembler slåss om mat och förnödenheter. Än värre är de ruttnande tondöda, och den svarta röken.

En dag stöter systrarna på en skäggig man fastsurrad vid en lyktstolpe. Han visar sig vara en audiomantiker och vill bilda en ensemble med Ziya och Bliz. Men det är något som inte stämmer. Kan de verkligen lita på honom?

Kommentar
Under fantastikathon hade författaren Marcus Olausson en livestream där han bl.a pratade om den här novellen som han skrivit och som han kände sig väldigt nöjd över. Just det fångade mig lite för det kändes fint att konstnären kan få känna sig nöjd över sitt verk, vilket jag tänker inte alltid är självklart.

Hursomhelst. Den här historien är väldigt fin och vacker, fascinerande och höll mig fast hela vägen och överraskade mig på slutet. Olausson kan vara nöjd med rätta.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Allt jag inte kan säga

Författare: Emilie Pine

Handling: “Jag är rädd för att vara kvinnan som stör. Och för att inte störa tillräckligt. Jag är rädd. Men jag gör det ändå.”

I denna självlysande debut skriver Emelie Pine om de händelser som har format hennes liv. Hon skriver med radikal uppriktighet om infertilitetens outsägliga sorg, om att ta hand om en alkoholiserad förälder, om tabun kring den kvinnliga kroppen och den kvinnliga smärtan, om ofrivilligt sex och våld mot det egna jaget. Förkrossande, gripande och insiktsfull – och trots det fylld av glädje – är ”Allt jag inte kan säga” en oförglömlig utforskning av hur det känns att leva i världen.

Vad jag tyckte:

+ Ärlig och direkt, gripande och befriande
– Inget

Betyg: 4 av 5

Wahlström & Widstrand – 176 sidor – 2019

För mycket lycka av Alice Munro

Titel: För mycket lycka
Författare: Alice Munro
Serie: –
Genre: Noveller
Antal sidor: 343
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Too much happiness
Översättare: Rose-Marie Nielsen
Förlag: Pocketförlaget
ISBN: 978-91-86675-28-8
Utgivningsår: 2013
Format: Pocket

Första meningen: Doree var tvungen att byta buss två gånger – först ta en till Kincardine, där hon väntade på den till London, och sen fortsätta därifrån med stadsbussen ut till anstalten.

Handling: För mycket lycka består av tio hudnära berättelser. Alice Munros humanism är unik, hon har hyllats världen över för sin förmåga att beskriva livsöden med en ojämförlig värme.
   Alice Munros noveller kretsar kring uppbrott och förändringar i till synes vardagliga kvinnors liv. Ur detta uppstår stor litteratur som uppskattas och läses över hela världen. 2009 fick Alice Munro internationella Man Booker-prise och 2013 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur.

Min kommentar: Jag har egentligen inte så mycket att säga till om den här novellsamlingen. Anledningen till det är att jag har läst lite till och från under mina tågresor och där har min koncentration eller inlevelse inte varit den bästa. Jag har varit lite nervös och tankspridd. Det var bara skönt att ha något att läsa och fokusera på och jag tänkte att noveller skulle vara jättebra för det.

Det här är det första som jag läser av den forna nobelpristagaren. Det är också min första novellsamling. Jag tyckte det var trevligt att läsa lite småbitar i taget men det är ovant och jag föredrar såklart en längre roman.

Novellerna var alldeles lagom långa (ca trettio sidor) och på de få sidorna fick jag en ganska stor bild av varje person och den situation som den befann sig i, och jag kunde även dras med emellanåt. Munros språk är direkt, reflekterande och intressant. Men jag tycker inte att det var något speciellt, men helt klart läsvänligt. Kanske förstår jag lite mer nästa gång.

En liten lärdom till nästa gång jag läser noveller på tågresan är att försöka avsluta en novell under resan eller möjligtvis läsa klart just den när jag kommer hem, så att jag vid varje lästillfälle får börja på en ny.

Mitt betyg: