Läs med mig "Torkans år" (del 1)

Första veckan är förbi med det readalong som jag kör med en bok inspirerat av min ”läsutmaning” Naturlig läsning. Det är ju ingen som anmält sig att läsa med mig för denna men jag gör aktiviteten ändå öppen såhär första gången för att testa på. Nu den första veckan hade jag bara planerat att läsa femtio sidor så jag har inte jättemycket att reflektera kring.

Tar nu upp lite vad som hänt, så varning för spoilers.

Huvudpersonen Gus verkar hamna lite i skymundan på gården. Jag gillar att det utspelar sig på en bondgård och att handlingen kretsar kring en period av utmaningar, med torkan. Fina kopplingar kring jordbrukets förtjänst och vår relation till djuren har dykt upp. Spännande med en fallen brevduva som pojken tar till sig. Jag blir lite nyfiken på hur det kommer sig att hans relation till sin mamma är så begränsad:

”Jag hade önskat att jag var fågeln: jag ville att hon skulle släppa disktrasan, torka händerna och krama om mig, stryka mig över håret och försiktigt smeka min nacke. När jag gick till skolan gav hon mig en puss på kinden, en ljudlig puss som smackade i den tidiga morgonen. Hon dröjde mindre än en sekund vid min hud och jag kände inte fukten från läpparna. När jag gick fick jag aldrig någon ömsint uppmuntrande klapp. Hon räckte mig matlådan och önskade mig lycka till, och när jag gick ut på gårdsplanen i skuggan av den stora almen visste jag utan att vända mig om att hon inte såg efter mig utan redan hade återgått till sina sysslor.” (s.30)

Läs med mig: info & anmälan

I samband med min läsutmaning Naturlig läsning är det dags för årets första ”läs med mig”. Jag har valt en relativt kort bok som mjukstart men som jag tror är givande för det, Torkans år av Roland Buti.

Året är 1976 och inte en droppe regn har fallit på hela sommaren i den lilla byn i Schweiz. Människor, djur och grödor försmäktar i värmen, även den originella familjen Sutter. Pappan har investerat allt sitt hopp och hela sin förmögenhet i 10 000 kycklingar, mamman kommer helt plötsligt hem med den vackra och exotiska väninnan Cécile och trettonårige Gus diskuterar livet med sin brevduva. Farfars häst går ner till floden för att dö och schäfern försöker ta livet av sig genom att lägga sig i solsteket. Allt förändras den här sommaren. När det efterlängtande regnet äntligen kommer är det redan för sent. Roland Butis fina uppväxtskildring är full av humor och ömhet som lyser upp berättelsen om den brokiga familjen Sutter och sommaren som förändrade allt.

Jag tycker den verkar lovande. Än så länge är det ingen som anmält sig till den här läsaktiviteten, men det finns såklart fortfarande chans för det. Jag kommer köra på ändå.

Jag tänker att jag/vi läser fram till nedan angivna datum, och den dagen skriver vi ett inlägg med de tankar som boken väckt hittills osv, har du ingen blogg kan du skriva i kommentaren för det inlägget som jag publicerar då, annars länkar du till ditt inlägg där.

Datum
16/2 – läs fram till sidan 52
23/2 – läs fram till sidan 122
1/3 – läs fram till sidan 208 (slutet)

Hoppas fortfarande på att någon vill läsa den här boken med mig 🙂 tipsa gärna.

Vill du läsa med mig, Torkans år?

Hej bokvänner! Jag känner verkligen att det är dags på många sätt att köra en så kallad read-a-long i samband med min läsaktivitet, men nu kallar jag det helt enkelt bara för läs med mig. Jag har valt en bok som jag tror har ett djup lämpligt för detta.

Torkans år av Roland Buti (2018)
Året är 1976 och inte en droppe regn har fallit på hela sommaren i den lilla byn i Schweiz. Människor, djur och grödor försmäktar i värmen, även den originella familjen Sutter. Pappan har investerat allt sitt hopp och hela sin förmögenhet i 10 000 kycklingar, mamman kommer helt plötsligt hem med den vackra och exotiska väninnan Cécile och trettonårige Gus diskuterar livet med sin brevduva. Farfars häst går ner till floden för att dö och schäfern försöker ta livet av sig genom att lägga sig i solsteket. Allt förändras den här sommaren. När det efterlängtande regnet äntligen kommer är det redan för sent.
Roland Butis fina uppväxtskildring är full av humor och ömhet som lyser upp berättelsen om den brokiga familjen Sutter och sommaren som förändrade allt.

När jag kikat runt på recensioner tycks ”alla” gilla den väldigt mycket, så jag tror starkt på den, utan att dra på mig några förväntningar 😉

Först vill jag göra en intressekoll, men jag tänker att vi börjar läsa någon vecka in på februari. Och eftersom jag gärna gör en kvalitetsläsning då den inte heller tycks vara så fasligt lång (207 s.), så läser vi ca 70 sidor per vecka och delar med oss av våra tankar, osv. Men jag återkommer med mer info om detta när det närmar sig.

Hoppas det finns någon/några som ännu inte läst den här och vill hänga på! Tipsa gärna 🙂