Bokrecension – Liv till varje pris

Författare: Kristina Sandberg

Handling: Det ska vara ett flott ställe med bra kök, Järvsöbadens hotell och pensionat. Maken Tomas har bjudit Maj och deras tonåringar Anita och Lasse dit över påsken och Maj borde känna sig glad. Om hon bara inte hade haft den här yrseln.

Nu ska hon göra sitt bästa för att vara en sällskapsmänniska med de övriga påskfirarna. Men när hon kostar på sig själv en ansiktsbehandling hos pensionatets skönhetsexpert och känner masken strykas ut över pannan kan hon inte riktigt hålla tillbaka tårarna. Är det bara medelåldern, oron för Tomas stretande med firman och nykterheten? Eller besvikelsen över Lasses slarv sista året i folkskolan och Anitas försvinnande in i böckernas och filmernas värld? Kanske anar Maj hur förändringen har satts i rörelse utan att hon har verklig makt att hejda den.

Liv till varje pris är den avslutande delen i den kritikerrosade trilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. När femtiotalet övergår i ett modernt sextiotal och rivningsvågen även drar fram över den ångermanländska småstaden kommer Majs trygga tillvaro allt mer i gungning. Det är en roman om anpassning och överlevnad och skildrar en familj som levde sitt liv i en tid då det svenska folkhemmet växte fram.

Vad jag tyckte:

+ Språket där man rör sig i Majs huvud och det blir personligt men ändå inte, samt inblicken i tidsandan
Blev lite för utdraget för mig och inte lika engagerande som de tidigare delarna

Betyg: 3 av 5

Norstedts – 2014

Bokrecension – En helt vanlig familj

Handling: Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur väl känner du egentligen dina barn?

De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro perfekt. Men en dag raseras allt. Stella anklagas för mord och hamnar i häktet.
Kvar finns de förtvivlade föräldrarna som inte förstår vad som har hänt eller vad de ska ta sig till. De är båda beredda att göra allt för att hjälpa Stella, men frågan är bara om de egentligen känner sin dotter. Eller varandra.
I tre olika delar får vi följa fadern, modern och dottern, och bit för bit avslöjas sanningen om vad som egentligen hände.
Mattias Edvardsson har skrivit en oavlåtligt spännande roman som skildrar varje förälders mardröm. En helt vanlig familjhandlar om tre människor som tror sig känna varandra men lever i olika världar. Och den fina linjen mellan rätt och fel, lögn och sanning.

Kommentar: En nästan helt vanlig familj – det är så jag ständigt läser titeln i mitt huvud. Jag kan inte låta bli eftersom jag blandar ihop den på något sätt med den första som jag läste av författaren – En nästan sann historia.

Nu har jag läst Mattias Edvardssons senaste roman, En helt vanlig familj (2018), och även den här är skickligt skriven. Jag säger alltid att Edvardsson är en pålitlig författare, jag litar på att jag får en ypperlig läsupplevelse. De tre böckerna som jag har läst av honom har alla varit så välskrivna och passande i sitt upplägg och i sin gestaltning med detaljer som träffar helt rätt.

I den här boken får vi följa handlingen och ta reda på vad som har hänt när Stella sitter häktad och blivit anklagad för mord genom först fadern, som är präst, sedan Stellas och tillsist moderns perspektiv, som är advokat. Jag gillade det här upplägget och fastnade för dem alla när det var deras tur att berätta. Det blev som extra stark kontrast i och med föräldrarnas yrke, så intressant att läsa. Vad som egentligen har hänt tycks aldrig bli klart för sig och dessutom kompliceras situationen ytterligare vart eftersom. Framförallt relationerna dem emellan var något som grep tag i mig. Frågan om vad och hur långt vi är beredda att gå för att skydda vår familj är ständigt närvarande och jag kände att jag aldrig kunde lita på något först mot, nej, kanske aldrig. Det var väldigt spännande.

Jag tycker verkligen att En helt vanlig familj fångar alla delar för en toppen-bok. Och det var lite oväntat, jag litar ju på Edvardsson men jag var egentligen inte så sugen på att läsa (jag lyssnade i och för sig på den) på en roman om ett brott. Speciellt inte heller när det först tycktes likna Malin Persson Giolitos bok Störst av allt i upplägget. Men det vände verkligen, och det ganska snart.

Detaljerna är det som jag tycker är bland det bästa och jag önskade att jag hade haft boken framför mig så att jag kunde markera. Det var synd. Men minnet finns kvar om hur författaren har gjort för att bygga en sådan här historia för att den ska fånga mig som läsare från början till slut. En helt fantastisk bok.

Betyg: 5 av 5

Ta hand om min mor av Kyung-sook Shin

Titel: Ta hand om min mor
Författare: Kyung-Sook Shin
Serie: –
Antal sidor: 250
Genre: Utländsk skönlitteratur
Språk: Svenska
Originalspråk: Koreanska
Originaltitel: 엄마를 부탁해
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-304790-4
Utgivningsår: 2012 (2008)
Format: Pocket

Första meningen: Det har gått en vecka sedan mamma försvann.

Handling: En mamma reser från den sydkoreanska landsbygden för att hälsa på sina barn i Seoul. På den myllrande tågstationen försvinner hon och familjen inleder ett desperat sökande – samtidigt som alla tvingas rannsaka sin relation till den försvunna kvinnan. Ta hand om min mor är både en autentisk roman om livet i Sydkorea och en stark familjeskildring. Den självuppoffrande mammans liv återberättas ur de olika familjemedlemmarnas perspektiv: den bortskämde äldste sonen, dottern vars karriär överskuggar allt annat och pappan som alltid tagit henne för given. Hemligheterna kryper fram i ljuset i takt med att saknaden och oron växer.
   Kyung-sook Shin kommer från en liten by i Sydkorea. Hon har bott större delen av sitt liv i Seoul. Hon debuterade som 22-åring i Sydkorea och har vunnit fler litterära utmärkelser i sitt hemland. Ta hand om min mor är hennes sjätte roman och den första att bli översätt till andra språk.

Min kommentar: Det här är en roman som skiljer sig en del från min vanliga läsning. Jag tycker det är ganska spännande att jag nu läst en bok vars originaltext skrevs på koreanska. Men det som författaren sedan berättar om kan många oavsett språk känna igen sig i. Alla har eller har vi haft en mamma. Tänk den dagen du började förstå att också hon hade en mor, och att också din mamma en gång varit barn. Det är sådana där fina tankar som rör sig i den här romanen. När barnens mor en dag försvinner ifrån dem dras deras tankar iväg ännu mer och de undrade hur mycket de egentligen kände henne. Jag tyckte att det många gånger var mysig läsning.

Sättet som den är skriven på är också något som känns nytt. Det var lite ovant men det gick bra och var i sig spännande. Man får följa olika personer i mammans omgivning där det berättas med ett du. Denna du kunde då vara de olika personerna. På det sättet fångades en annan känsla så det var kul.

Allt som allt tycker jag att boken var bra. Det var lite svårt att helt dras med, men det var ganska lättsamt och många gånger väldigt fin. Jag tror också att det här är en bok som sakta sjunker in för i efterhand ser jag den som mest bara vacker.

Mitt betyg:

 
Den här boken är med i bloggaktiviteten En världsomsegling på 366 dagar och har fått representera landet Sydkorea, fler böcker från andra länder hittar du under sidan ”Läst 2016”.