Bokrecension – Ålevangeliet

Vad är meningen med denna långa och tröstlösa resa och alla dessa umbäranden och metamorfoser? Kanske är det oväsentligt. Existensen kommer först. Världen är en absurd plats full av motsägelser och existentiell förvirring men bara den som har ett mål ar också möjlighet att finna en mening.

Författare: Patrik Svensson
Förlag: Albert Bonnier Förlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 278

Handling
Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?
”Ålevangeliet” är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som gett upphov till ett alldeles eget mysterium inom naturvetenskapen, det som kallas ”ålfrågan”. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta.
Men ”Ålevangeliet” är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden.

Kommentar
Vinnaren av 2019 års facklitterära Augustpris. En bok som jag visste att jag någon gång skulle läsa. Den verkade välgjord och intressant. Jag fick även en fascination över ålen och historier som kan byggas kring den nästa jag för många år sedan läste Isabella Löwins Tyst hav.

På ett sätt är också den här boken en redogörelse för och fascination kring ålen berättat på ett spännande sätt. Det är ett mytomspunnet djur. Men jag tror faktiskt att den förra boken jag läste i ämnet väckte en än mer slags beundran. Då när Löwin fokuserade mycket på utrotningen av den. Att ålen ska försvinna innan vi ens känner den. I den här boken kopplas ålen till de stora frågorna om livet och jag tyckte det var både vackert och tänkvärt många gånger.

Betyg: 4 av 5

Lucka 23 – Den odödliga sagan

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Alla sagor är alltså på någon nivå en färd in i det okända för att vi ska hitta den bit av oss som saknas, ta med den och nå fullbordan.

I den odödliga sagan avslöjas alla intriger och arketyper så att vi som själva vill bygga upp sagor ska kunna göra det i våra manus och böcker. John Yorke berättar om hur och varför nästan alla klassiska berättelser och filmer liknar varandra på ett nästan kusligt sätt, och hur det kommer sig att en nioåring kan formulera en alldeles typisk saga i det han funderar kring som spontanförfattare.

Först och främst tycker jag omslaget, titeln och förväntningarna inför den här boken var fantastiskt, tänkte att nu når jag magi. När jag sedan bläddrade i boken så ser dock sidorna ut som ren kurslitteratur, alltså väldigt tråkigt och enformigt. De där kontrastera var inte roliga. Men strunt samma, här ville jag lära mig hantverket.

Jag tyckte boken började bra och Yorke fångade mig med sin övergripande genomgång av hur sagor är uppbyggda och gav många exempel. Sedan började han gå in på olika typer av akter och gav än mer exempel och jag läste, tog till mig och fascinerades. Egentligen verkar det inte så svårt, vi har det nog naturligt i oss (men hur vi sedan krånglar till det för oss och för att inte tala om all tvivel, det är en annan historia). Kanske blir det med boken mer uppenbart att om vi bara tänker i vissa formler så kan vi bygga sagor än ledigare.

Men sedan blev det lite tjatigt med fler liknande genomgångar och betydligt längre exempel. Jag upplevde det inte lika varierande och spännande längre. Jag kan ha svårt att motivera mig till att läsa exempel många gånger, jag vill höra det direkt från författarens ord.

Men trots allt, finns det i Den odödliga sagan alldeles fulländade förklaringar som jag kommer leva länge på om hur och varför vi berättar historier.

Volante – 2019 – 319 sidor

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut
7. Lanny
8. Testamente
9. Lögnernas träd
10. Människorna
11. Att vinna över ensamheten
12. Fangirl
13. Osebol
14. Väderfenomen
15. Förväntan
16. Historieläraren
17. Fågeln
18. Att vara stilla när allt skyndar
19. Bete sig
20. Det som en gång var
21. Minnet av vatten
22. Cinder

Lucka 20 – Det som en gång var

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Hur kan vi människor, med den kunskap vi i dag besitter, acceptera att vi rör oss mot en oåterkallelig förstörelse av vår egen livsmiljö?

Det är frågor som Helena Granström funderar kring i sin långessä. Tillsammans med Marcus Elmerstads bilder på hotade naturmiljöer och skönlitterär gestaltning av en kvinna som fjällvandrar reflekterar hon över det här och rör vid ämnen som teknik och utveckling, politik och ekonomi, ideologi och biologi. Det är skarpt, provocerande och filosofisk.

Jag har ett väldigt stort intresse och strävan efter att hitta böcker och berättartekniker för att få fram sådana här frågor om naturen som både är tunga och verkliga, men samtidigt måste föras fram mjukt och träffsäkert så att det sätter sina spår hos läsare (men först måste denne fångas!). Jag var nyfiken på den här, men också rädd att det skulle fallera. Och jag tycker nog att den här tillhör de som inte når fram.

Störst kritik har jag till de skönlitterära inslagen som jag tycker blir störiga på något sätt när de plötsligt dyker upp, då sjunker och ändras tonen och nivån i berättandet. Det andra är bilderna. De är fina om jag anstränger mig, ta mig rätt nu, men jag tycker det förstördes när de var svartvita. Visst kan det skapa en känsla ändå men jag tycker de blev för mörka.

Tillsist har vi det här med själva diskussionen som Granström för fram. Adderas ihop de tidigare så gör det de tufft att nå upp. Det var nog endel som förlorade på det. Jag tycker tonen var hård, men det behövs ju och situationen är ju det – tuff. Men sedan vet jag inte om det beror på läsarens tidigare bakgrund i ämnet hur det påverkar läsningen av den här boken. Kanske bör man vara hyfsat opåläst för att frågetecken ska väckas och en vilja att hänga med på resonemangen. För mig tappade hon mig, det blev för rörigt och sedan något för komplicerat i sina termerna. Väl försökt men jag tycker nog alltsammans blev lite krångligt och svårtillgängligt.

Natur & Kultur – 2018

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut
7. Lanny
8. Testamente
9. Lögnernas träd
10. Människorna
11. Att vinna över ensamheten
12. Fangirl
13. Osebol
14. Väderfenomen
15. Förväntan
16. Historieläraren
17. Fågeln
18. Att vara stilla när allt skyndar
19. Bete sig

Lucka 5 – Bin och människor

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Bin och människor var i år Augustprisnominerad i kategorin årets fackbok. Boken är skriven av Lotte Möller som tidigare gett ut många trädgårdsböcker, inklusive Trädgårdens natur som jag varit nyfiken på att läsa tidigare.

Bin och människor är otroligt välkomponerad, den är snyggt designad och bara att kika igenom dem är tillfredsställande nog. Möller har byggt upp den efter årets månader och varje månad får vi läsa om ett ämne kring bin. Jag gillar det koncisa upplägget med olika infallsvinklar. Det är fascinerande att läsa.

Jag fick en känsla av att Bin och människor skulle påminna (upplevelsemässigt) av Min europeiska familj av Karin Bojs som vann denna kategori år 2015. Kanske var det för att den inte vann, eller för att mitt intresse inte var lika sprakande, som boken inte riktigt uppfyllde mina (väldigt) höga förväntningar. Men det var också något i att hon skrev något i stil med det finns hur mycket som helst att ta reda på och få med här men jag varken kan eller har tid för det så jag måste sätta punkt någon gång – så är det förmodligen med de flesta böcker, men det gör att upplevelsen sänks för mig som läsare, för även om det är så, tycker jag inte att det behöver nämnas, det ska framhävas som att boken är fulländad.

Förutom den lilla kritiska detaljen, har jag absolut fått en fin lässtund och lärt mig en hel del om det här betydelsefulla lilla djuret.

Norstedts Förlag – 2019 – 221 sidor

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände

Bokrecension – Så jävla trött

Författare: Gemma Hartley

Handling: En banbrytande djupdykning i feminismens mest aktuella ämne.

Efter att den amerikanska journalisten Gemma Hartley skrev en artikel med rubriken Women arent nags were just fed up i Harpers Bazaar 2017, som fick över en miljon delningar, bestämde hon sig för att gå vidare med ämnet och på djupet ringa in fenomenet känslomässigt arbete. Hon märkte nämligen att kvinnor visste precis vad det handlade om medan män inte förstod någonting.

Jag ska inte städa upp efter honom den här gången, tänker Gemma Hartley när hennes man har låtit en förvaringslåda ligga kvar på golvet i klädkammaren. Ett dygn går, inget händer. Det andra dygnet hämtar Gemma en pall och trycker tillbaka lådan där den hör hemma och när hennes man säger du hade bara behövt be mig så hade jag gjort det kokar det så mycket inom Gemma att hon känner en gränslös ilska.

I Så jävla trött diskuterar hon de arbetsuppgifter som oftast faller på kvinnor och som omgivningen tar för givet: tänka ut presenter till svärföräldrarna, ha koll på allt som händer i barnens skola, veta när det är dags att handla mjölk det vill säga att organisera uppgifterna i hemmet och göra det känslomässiga jobbet. Trots att det är en sådan självklar del av hur våra relationer upprätthålls i hemmet, på arbetsplatsen, i samhället i stort är känslomässigt arbete ett relativt outforskat område.

Gemma Hartley sätter ord på denna tunga börda och kallar det feminismens nya frontlinje.

Vad jag tyckte:

+ Igenkännande, medryckande, övertygande, belysande
– Ja man blir ju trött av läsningen – att uppleva problemet än mer, kunde ha kortats ner och sållats bort en del innehåll

Betyg: 4/5

Fed up – Natur & Kultur – 2019 – 263 sidor

Lustfylld och läsvänlig kunskap

Jag trillade över en tjänst på mitt biblioteks hemsida, bokakuten, och kunde inte låta bli att testa. Inte för att det råder akut brist på boktips för min del, det som lockade var att jag via formuläret kunde fylla i favoritböcker liksom genre, och på så sätt få väldigt specifika boktips för just mig. Tänk så spännande. Inga höga krav på de böckerna..? Dessa böcker fick jag tips om att läsa, och såklart lånade jag allihopa:

Nu till min poäng med det här inlägget. Jag nämnde kort att jag främst ville ha tips på moderna fack och populärvetenskapliga böcker. Men det är en svår balansgång i dessa genrer – hur innehållet kan framställas till läsarens fördel. Här är det svåra vem läsaren är, förstås. Jag är en kräsen sådan. För när jag läser på fritiden vill jag läsa lustfyllt och berättarförmågan måste vara god. Å ena sidan förstår jag de rent fackmässiga böckerna, där det bara rabblas upp. Hyfsat tråkigt, men som exempelvis kurslitteratur är det bara att tugga och svälja. Intresset för ämnet får väga upp. Men för mig nu då, som läser för underhållning och för att det är roligt att lära mig något. Jag vill att det ska vara lättillgängligt på det sätt att det nästintill är roligt. Att jag kan relatera, vill läsa vidare, blir förvånad osv. Exempel på bra böcker tycker jag är Min europeiska familj, Born to run, Ester Blenda Nordström.

Pojke slukar universum och Anteckningar från en orolig planet är främst romaner, eller åtminstone den förstnämnda, den andra är mer en personlig reflektion i ett brett ämne. Det är de andra böckerna som jag har en tanke om – Det kulturella djuret och Sånt vi bara gör.

Vilken tror ni jag fastnade för och läste vidare i. och vem jag gav upp om efter ett tag?

Den bok som jag fick störst behållning av och som jag gav en chans var det som var skriven på ett sätt som fick mig på sin sida, engagerad – Sånt vi bara gör. Nu förstår jag också att bara titeln låter så mycket trevligare, eller vad säger ni? Hur böckerna inleds säger allt om hur charmerande de är att ägna sin uppmärksamhet åt.

Det kulturella djuret – vi är alla rasister
Sånt vi bara gör – vi människor är fantastiska

Det är så uppenbart att jag undrar hur mycket man vägt in att faktiskt göra det lustfyllt för läsaren. Den förstnämnda gav jag som sagt upp, den andra ägnar jag gärna mer tid åt…

Vidare recension om dessa böcker kommer naturligtvis framöver.

Bokrecension – Sky runner

Författare: Emelie Forsberg

Handling: Bli den bästa versionen av dig själv som löpare!

Oavsett om du springer 3 kilometer eller 5 mil på asfalt eller trail så kommer den här boken förändra synen på din löpning och ge dig en djupare motivation och mening med det du gör.¨ Skyrunner ¨ handlar om så mycket mer än att springa i bergen. Det handlar om en livsstil, och ett förhållningssätt till livet, löpning och naturen, om storheten i det oändliga likväl som i det lilla. Om lätthet och lek, om hängivenhet. Om att resan trots allt är viktigare än målet och det ger så mycket mer att ibland inte ta närmaste vägen. Det handlar om val. Att lyssna på sig själv och bygga både yttre och inre förutsättningar för hållbarhet i alla bemärkelser. Trots att trailrunning ofta handlar om långa distanser så anses det vara en snällare form av löpning med lägre skaderisk då varje steg är unikt och varierat och på så sätt sparar kroppen i motsats till en monoton löpning på hårt underlag som sliter hårt på kroppen ergonomiskt.

Emelie uppmuntrar oss till modet att våga träna mer på vår egen intuition och lust. Med basen utifrån ett antal nyckelpass i veckan så uppmuntrar hon sedan friheten att improvisera övrig träning under veckan beroende på väder, känsla och inspiration. Ett upplägg som är både befriande och ansvarstagande. – Tricket är att se din träning som något lekfullt och lustfyllt, något som du vill tillbaka till inte något som du måste göra.

Emelie Forsberg är professionell bergsatlet. Hon tävlar i trail och skyrunning och under vintern då löpsäsongen har paus tävlar hon i Skimo ( ski mountaineering racing). Båda sporterna är stora publiksporter i Europa och numera på stark framväxt även i Sverige. Emelie refereras ibland till som Sveriges mest okända superstjärna. Förutom att ha blivit världsmästare inom sin sport är hon en stor inspiratör för många genom sin blog emelieforsberg.com och på sina populära Instagramkonton @tinaemelie och @moonvalley_smallfarming där hon delar med sig av sin livsstil och framförallt sin enorma löpglädje och kärlek och ödmjukhet till naturen. I sin bok delar hon generöst med sig av sin erfarenhet, konkreta övningar, några recept och många historier ur sitt liv på högsta nivå. – ¨ Vi är alla skapta till att springa, det är bara att sätta en fot framför den andra¨. Kilian Jornet en av världens mest meriterade bergsatleter har tagit bokens spektakulära bilder.

Vad jag tyckte:

+ Bara bilderna är makalösa, inspirerande, helhetstäckande och om att vara hållbar, med många tips och tankar om en aktiv livsstil nära naturen
– Vet inte!

Betyg: 5 av 5

 Gawell förlag – 2018 – 176 sidor

Bokrecension – Prepping

Författare: Anna-Maria Stawreberg

Handling: Hur länge skulle du klara dig om det blev ett långvarigt strömavbrott? Om vattnet försvann och våra bensinkort eller betalkort slutade fungera? Det finns en grupp människor som övar sig i att vara förberedda på just det: prepparna.

Samtidigt som myndigheterna uppmanar medborgarna att vi måste klara oss själva i minst 72 timmar står många av oss handfallna när elen går eller vattnet tar slut.

En preppare har bunkrat färskvatten och konserver. De riktigt seriösa lämnar staden och flyttar ut på landet till ett hus med egen brunn och större möjligheter att ta sig igenom civilisatoriska sammanbrott.

I boken får vi möta ett antal svenska preppare som delar med sig av hur de går till väga för att vara förberedda vid alla typer av katastrofer. Det är kvinnan som jobbar på UD, ensamstående mamman som preppar med barnen, pensionären som blir alltmer självförsörjande på sin odling och paret som lagrat 400 liter vatten i sin lägenhet.

Men boken är också en praktisk handbok med en mängd värdefulla tips på hur man överlever, håller värmen, lagrar vatten eller klarar sig mentalt i en kris.

Vad jag tyckte:

+ Intressant, lättillgänglig och peppande, god översikt och introduktion
– Inget, vill veta mer bara!

Betyg: 5 av 5

 Norstedts – 2017 – 175 sidor

Bokrecension – Omställningen

Författare: Jens Ergon

Handling: Paris den 12 december 2015. Världens länder klubbar igenom historiens första globala klimatavtal. Avtalet markerar ett omvälvande skifte. Men skiftet är inte världsdelarnas förtjänst utan inleddes redan före Paris, långt bortom förhandlingsrummen. Flera faktorer har samverkat, men en sticker ut: under de senaste åren har förnybar energi blivit ekonomiskt slagkraftig.

Samtidigt gungar marken under fossilbranschen. I USA går koljättarna i konkurs. I arabvärlden har solenergi blivit billigare än olja. I Europa utmanar nya produktionssätt de traditionella kraftbolagen. Om klimatlöftena ska realiseras kommer 80 procent av alla fossila tillgångar bli värdelösa. Omställningen är ett krig där tusentals miljarder dollar står på spel.

Enligt forskarna återstår i bästa fall 10 år för att vända den globala utsläppskurvan och nu avgörs hur mycket varmare jorden blir. Därefter krävs ett mirakel för att rädda världen från en klimatkatastrof.

Under det kommande decenniet tecknas konturerna av en ny era. Vad är det egentligen för värld som följer efter den fossildrivna kapitalismen? Bara en sak är säker: det kommer att se annorlunda ut efter omställningen. Mycket annorlunda.

Jens Ergon arbetar som vetenskapsjournalist på Sveriges Television. Han har gjort en rad uppmärksammade reportage och dokumentärer och har i flera år följt klimatfrågan på nära håll. Omställningen är hans första egna bok.

Vad jag tyckte:
+ Bildande, ögonöppnare och viktig samt stundom upplyftande
– Väldigt tidsberoende läsning, mycket ”fakta och siffror”
Betyg: 3 av 5
Leopard Förlag  – 2016 – 207 sidor

Bokrecension – Hjärnbalans

Författare: Katarina Gospic

Handling: Balans, detta så enkla och vardagliga ord, rymmer så mycket mer än vad vi kan föreställa oss. Allt i våra liv handlar om just balans, ända ner på cellnivå.

Hjärnforskaren Katarina Gospic diskuterar vardagsbalans utifrån den snabba digitala utvecklingen och hur den påverkar oss. Precis som vi talar om tomma kalorier när det gäller mat, kan vi tala om tomma digitala kalorier när vi mer eller mindre oreflekterat slösurfar bort vår tid och stänger in oss i digitala bubblor. Men det går att undvika de värsta fällorna och leva ett smart och sunt uppkopplat liv. Dags för digital detox!

Vad jag tyckte:

+ Enkel och rak på sak, skakar om samt ger råd och förklaring
– Inget

Betyg: 5 av 5

Brombergs Förlag – 157 sidor