Skrivstreak

Godmorgon!

Idag och de kommande 7 dagarna tänker jag försöka skriva så mycket jag bara kan i manuset. Status nu vid start 5/4 är 11,901 ord och om jag dubblat det till lördag kväll 11/4 är jag mer än nöjd, men förhoppningen är förstås att det blir mer än så. Blir det bakslag är det inte hela världen.

För jag tänker inte blåköra till varje pris, framförallt för att jag förstås har min fröken att ta hand om. Kanske kan jag peta in lite skrivtid med henne eller om jag skonas med lite egentid, annars är det fullt fokus när hon sover som gäller. Att skriva när tillfälle ges och att öka skrivhastigheten något och inte stanna upp eller distraheras av annat.

Det är ett tidsbegränsat experiment och som hjälp för mig att ta mig förbi det som blivit klurigt nu i manuset. Det var väl det, vi ses på andra sidan 😉

Skrivvlog från februari

Hej i vårsolen! Otroligt vilken energi och livslust som kommer med ljuset, framförallt efter all regn och blåst. Lillbönan har sovit hela förmiddagen, hon är trött från helgen, så jag har hunnit spela in och fixat klart vloggen som jag pysslat med den senaste tiden, om mitt skrivande. Eller det är ju skrivandet jag pysslat med, och fångat små glimtar från hehe. Inte har det gått som på räls, jag är nog vintertrött. Resan mot våra drömmar är förstås inte rak, men den som söker, skall också finna 🙂

En liten uppdatering

Hej i yrvädret! Känns som att hela ”vintern” har växlat mellan varmare och kallare dagar och däremellan blåser det som tusan. Men det står inte precis stilla i tillvaron heller, för mig, men jag känner ändå att jag dansar i vinden 🙂 Hur går det för dig?

Min lilla Liv spanar in Ett litet liv… 😉

Jag har lite mycket för mig i min litterära tillvaro just nu. Förstår inte riktigt varför jag behövde dra igång allt samtidigt. Prio ett borde vara att färdigställa ett råmanus. Ni får snart veta vad jag haft för mig, det kommer en vlog, tycker ändå att jag kämpat på så gott jag kan med det. Men vet förstås att det är skillnad på att vara effektiv och produktiv.

Lite kort så skrev jag tiotusen ord på en idé, tills det sprack. Sedan drog jag igång ett annat, som jag dock ändrade form på flera gånger, jag skrev och skrev, funderade, läste runt och verkligen vred och vände tills jag hittade vad jag ville skriva om, och hur, och fick med olika ingredienser som lockar mig och nu minsann, nu tror jag att jag har något på G, något som känns så viktigt att jag inte vill stressa förbi det. Så jag bygger på den idén som ett stort slott med en stadig grund. Skriver tankar, funderar och lägger till material varje dag och börjar placera det på rätt plats. Nu har jag även börjat skriva lite, och då dyker nya saker upp som jag lägger till och det börjar klarna mer och mer. Känns så spännande!

Men det är inte helt lätt att bygga en roman när jag i stort sett varje minut måste hålla koll på dotra min. De där sammanhängande längre skrivpassen finns inte. Vill gärna tro att det blir bättre längre fram. Jag är ändå lyckligt lottad.

När det tog stopp med den första idén tog jag en provperiod på Storytel, så mellan varven lyssnar jag på massor av böcker. Därmed väntas de recensioner framöver. Jag behöver uppslukas av historier för att själv få fart på mina egna, det är den bästa inspirationen som finns. Annat jag tycker är roligt är att läsa på och lära om skrivande och bokbranschen, tidningar, youtube, bloggar och grupper på fb. Är verkligen inspirerad nu.

Sedan tänker jag delta så gott jag kan i ett läsmaraton som lyfter fram svensk fantasy – FantastikAThon. Datum för detta är 27/2-8/3. Jag har ett gäng böcker som jag planerar att läsa men väntar till kort innan aktiviteten börjar med att visa dem.

Inte nog med detta, så drogs jag med i boklusten och långa hem den ”lilla” boken Ett litet liv. Den finns på min boktolva och jag tänker att det aldrig finns rätt tillfälle så jag klämde inte den också. Först måste jag dock läsa ut Bergens stjärnor…

Jag är alltså fantastiskt uppslukad i böckernas värld! 🙂

Mod och uthållighet

Jag har börjar skriva på årets första råmanus. Om jag färdigställer det här så är det mer än jag någonsin skrivit förut (men det finns förstås inget annat). Senast jag skrev ett var i november, och redan nu har jag greppat pennan igen. Jag skrev först ett stycke på datorn, men sedan tog det lite stopp, som det gör, och jag gruvade mig lite men bestämde till slut att jag fick skriva för hand. Och då lossnade det. Då blev det som att jag verkligen skrev, och berättade. Vad är det egentligen som händer med pennan mot pappret?

Nu är det dock inte november och peppen/pressen kring nanowrimo. Men jag behöver ändå piskas för att driva mig framåt alla de gånger det tar emot. Som att berätta för er här, att jag har påbörjat mastodontprojektet igen. Och att jag vloggar processen (något du vill att jag tar med?), för då måste jag färdigställa klippet och det går förstås inte utan att genomföra själva arbetet som det kretsat kring – få ner alla orden på pappret. Vi har alla våra metoder 😉 Men det är såklart tufft, vilket alla kan skriva under på. Kanske är de det som är tjusningen.

Det är två ord som jag bär med mig – mod och uthållighet. Våga skriva dåligt och fortsätt skriv. Bara skriv. Du kommer framåt och i mål om du fortsätter. Sparka undan prestationsångesten, tröttheten, den knappa tiden och tvivlet på din förmåga. Jag har gjort det här förut så jag kan absolut göra det igen.

Hur långt tid tror ni att det tar, den här gången? Jag tänker inte räkna ord. Det är själva historien som ska bli klar, finnas i dokumentet, oavsett antalet ord det visar.

Nanowrimo 2019

Då var årets nanowrimo färdigt och jag har skrivit ett råmanus! Jag var så nervös innan för jag vet vilken pärs det är… och nu så var det ett tag sedan jag deltog, så jag visste inte hur det skulle gå, men jag klarade det! Jag har gjort en liten video som fångar små glimtar av resan.

Vad som jag tycker är roligt med nanowrimo är att det märks så tydligt hur mycket bättre jag skriver för varje gång som jag är med. Nu har jag bara gjort det tre gånger, men ändå, det räcker för att inspirera mig själv. Så nu gäller det i stället att ta det ett steg längre, och gå vidare med ett manus för redigering och omskrivning, mer om det framöver.

Här finns lite statistik från min skrivresa under månaden.

Har du varit med i nanowrimo? Var du med i år? Hur gick det för dig?

Halvvägs genom NaNoWriMo

Idag är det den 13 november och jag har skrivit 24.245 ord (inga idag dock), snart halvvägs i det mål som NaNo sätter upp, att på en månad skriva en hel bok. Det har gått super, men jag antar att det är nu det börjar, när det blir kämpigt, nu när jag inte längre vet vad jag ska skriva. Skitläskigt, rent ut sagt.

Samtidigt har jag märkt att när jag vet vad jag ska skriva, med alla detaljer, då går det som långsammast. Och när jag skriver helt fritt, kan jag överraska mig själv med väldigt fina formuleringar, kopplingar och liknelser som jag inte hade kommit på annars. Det har sina för och nackdelar.

Igår kväll hade jag en liten kris, när jag skrivit ikapp det mesta som jag planerat. Dock har jag nu landat i att jag har skrivit så pass mycket och byggt upp så pass mycket intrig och karaktärer, och jag har målet framför mig, att jag inte förstår hur jag inte kan göra något av det. Klart jag kan skriva mig fram till något spännande.

You fail only if you stop writing.

Ray Bradbury

Dags att gå på upptäcktsfärd. Jag ska inte vara rädd för det okända. Bara skriva på.