Bokrecension – Ensam på mars

Författare: Andy Weir

Handling: Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas Mark Watney ensam kvar på Mars. Hans besättning är övertygad om att han är död, men Mark Watney lever; i alla fall för tillfället. Utan möjlighet att kunna kommunicera sin belägenhet med jorden inser han snart att han måste utnyttja alla sina kunskaper för att överleva. Utrustad med en stor portion skarpsinne, och en ännu större dos självironi, ger sig Mark Watney i kast med att utmana den röda planetens ogästvänliga miljö med målet att en dag kunna återvända hem.

Kommentar: Tänk att det absolut inte gjorde något att jag redan kände till historien, eftersom jag såg filmen för ett par år sedan, det var fortfarande underhållning på dess särskilda vis.

Situationen är så främmande. Jag kan knappt föreställa mig livet i rymden eller på en annan planet eller det superskrämmande med att som Mark bli lämnad helt själv på en. Fy tusan. Men det gör det också fascinerande.

Helt klockrent mot detta är att Mark också har en sådan humor, det var fantastiskt roligt att läsa emellanåt tack vare det. Ingen ska ifrågasätta honom i sin potatisodling, han är för tusan den bästa botanikern på planeten! Ja ni ser, boken är fylld med härliga kommentarer från honom. Förmodligen är det hans personlighet som gav honom den bästa chansen.

Däremot förekom det också en hel del, massor, med innehåll som egentligen inte säger mig någonting. Såsom kemi och fysik och det om dessa superavancerade saker. Herregud. Författaren skulle lätt ha kunnat skriva vad som helst och jag hade varken märkt felaktigheter eller misstänkt något. Jag kunde tycka att allt det där pratet upptog lite för mycket, men samtidigt är det ju det som är själva boken och det är imponerande att jag ändå behåller intresset så väl trots det. Men egentligen, lite väl mycket ändå.

Det var några förändringar till filmen från boken, men de är förståeliga. Slutet var betydligt mer gastkramande i filmen än när jag läste. Det kan ju ha att göra med att det var första gången jag upplevde det och inte visste hur det skulle sluta, men något säger mig att dramatiken intensifierades genom bild och ljud. Å andra sidan fanns det många delar som blev betydligt bättre i boken.

Allt som allt är det här ett fantastiskt äventyr. Så eget och fängslande och som bärs upp till stor del författarens stora kännedom i ämnet så att han också kunde tillföra mängder med fyndigheter för oss oinsatta att skratta åt. Jag hoppas dock att framtida rymdresor förblir mindre dramatiska.

Betyg: 4 av 5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.